Inte bara dystopi i bevakningssamhället
I George Orwells klassiska litterära verk ”1984” skildrar Orwell en dystopisk värld där Oceanias invånare är ständigt bevakade av den så kallade ”Storebror”, det vill säga en representation av samhällets myndigheter. Det går i princip inte att röra sig någonstans utan att en regeringsrepresentant vet exakt vilka steg du tar eller till och med vad du tänker. I den verklighet som vi lever i behöver dock inte bevakning föra med sig enbart detta dystopiska perspektiv. Dagens bevakningsföretag inkluderar exempelvis arbetskraft i form av väktare och ordningsvakter som ofta beställs för att hålla ett evenemang eller en plats säker.
Stora folksamlingar
Ofta handlar det om att arbeta i förebyggande syfte så att man är förberedd ifall någonting skulle hända. Bevakningsföretagen aktualiseras ofta när det är stängningsdags i butiker men också när det handlar om sammanhang där många människor rör sig på en begränsad yta och där det finns en riskbild för konflikt, våld, fylla annan brottslighet, eller där människor helt enkelt behöver hjälp. Det kan till exempel vara en demonstration, fotbollsmatch, festival eller bara en centralstation i rusningstrafik när folk ska pendla till eller från sina jobb. Ett konkret exempel skulle kunna vara att när det är derbymatch mellan IFK Göteborg och Gais beställer arrangören inte bara en ordningsvakt i Göteborg utan flera, för att hålla evenemanget säkert.
Våld om nöden kräver
En ordningsvakt har särskilda befogenheter i vad man får lov att göra men också särskilda begränsningar. Det är ingen polis eller väktare. En ordningsvakt får till exempel inte bära tjänstevapen som en polis. Däremot har de rätt att avlägsna personer från en plats eller omhänderta berusade personer. De ska primärt försöka lösa konflikter med dialog men om nöden kräver finns ett våldskapital, ofta i form av batong eller handklovar. Du känner igen ordningsvakten på klädseln, där det tydligt framgår vilken titel personen arbetar utifrån.
